söndag, april 09, 2017

Palmsöndag

Jag minns mycket väl vad vi gjorde på palmsöndagens kväll förra året. Jag hade kontakt med pappa efter högmässan där jag hade spelat och sjungit med delar av kören och en skara tappra barn. Det var Hosianna för hela slanten. Herre, rädda oss! Det var glädje och jubel, och jag mådde gott. Några timmar senare ringde pappa igen. Han hade så ont och han behövde hjälp. Vi kastade oss iväg i bilen och möttes av pappas skrik av smärta som nådde långt ut på gatan. Där och då började mardrömmen. När ambulansen till slut kom och pappa fick åka till sjukhuset så var det sista gången han såg sitt hem.

Det är därför jag inte kunde tänka tanken att gå till kyrkan idag. Visserligen sov vi länge, men jag hade inte klarat en palmsöndagsmässa i år. Nu går vi in i stilla veckan och väntar in uppståndelsens glädje på påskdagens morgon. Det är ju för väl att det finns en annan berättelse än den som vår jordiska tillvaro berättar för oss. Döden är inte slutet. Det finns en fortsättning tack vare Jesu död på korset.

Jag hoppas kunna glädjas åt det i år. Förra året gick det inte alls, men jag tackar Gud för att han har burit mig igenom denna oerhörda sorg. Han som offrade sin älskade ende son älskar också mig. Jag vet det nu, ännu mer än tidigare.

Inga kommentarer: