Detta är livet, eller hur?

Goa Anna!

Ännu en intensiv helg har passerat, den här gången på hemmaplan. Jag måste göra reklam för min härliga vän sångarproffset Anna Kellander-Brewitz som tog hela kören Vox Communis med storm i lördags! Vi hade den stora förmånen (Tack Aktiv Fritid som gav oss möjligheten och Vasakyrkan som lånade ut lokal) att under fem timmar få sjunga och lära oss en himla massa om den teknik vi använder när vi sjunger. Visst blev man trött, och visst var det skönt att komma hem till TV-soffan på kvällen och bara låta andra sjunga istället  (det var ju ESC....), men oj vad roligt vi hade. Tack! Och tack till Pizzeria Italia som utan knot levererade 30 pizzor till dörren vid lunchtid trots att de knappt hade öppnat pizzabageriet för dagen! Det är sannerligen inte varje dag man köper pizza för över 2000 kr ;-) Tack till alla goa körsångare i Vox Communis som med skratt, positiv inställning och stort engagemang bidrog till en fantastisk dag!

Och med denna upplevelse i hjärtat åkte vi till sjukhuset för att hälsa på mamma som återigen är där för påfyllning och lindring. Det är inte lätt att bli gammal. Det kan jag snabbt konstatera. Samtidigt som vi var där spelade Kalmar AIK fotboll på Fredriksskans och vann med solklara 6-0. Det var inte dumt, vare sig för mitt eller mammas blåa KAIK-hjärta :-)

Kvällen gick åt till ESC, och tja, jag tycker att Sannas låt var bättre än vinnarens. Det står jag för! Däremot gillar jag budskapet i vinnarlåten och jag gillar verkligen markeringen från jury och tittare vilka på ett väldigt tydligt sätt sa "Fuck you Homophobia!"

Söndagen inleddes med konfirmation i Heliga korsets kyrka med sång av ungdomskören, den sista uppsjungningen tillsammans för min del med dessa härliga och duktiga tjejer. Dem kommer jag att sakna, men jag önskar dem all lycka i framtiden. Jag hoppas att de inte släpper sången och musiken utan fortsätter att utvecklas. Det är nämligen gott att tacka Herren, som vi så ofta har sjungit, och att lovsjunga hans namn. Keep on praising!

Sedan var jag trött, men lite promenad i regnet och lite inköp på stadens största köplada blev det innan helgdagskvällen tog vid och vi kunde avsluta helgen med idrott på TV. Och nu är det måndag igen, med utskottsmöten och besvarande av frågor och administration och flygbladsutdelning och studier och... ja, man vet aldrig vad som kan hända.

Vad tiden går när man är aktiv! Det är väl det som är livet, eller hur?