Jag lämnade en protokollsanteckning och en reservation enligt nedan. Protokollsanteckningen kom efter att ändringsförslaget om att enbart godkänna en del av handlingsplanen för att minska sjukskrivningarna hade röstats ner:
Omsorgsförvaltningen utmärker sig
i det kommunala perspektivet med höga kostnader orsakade av sjukskrivningar
uppemot 13 miljoner kronor årligen. De problem som höga sjukskrivningsnivåer
för med sig i form av lidande, osäkerhet och kostnader för såväl individ som
samhälle måste man ta tag i och försöka eliminera. Det ingår i uppdraget för
ansvarig facknämnd att ta problemet på allvar och fatta beslut om verksamma
åtgärder.
Det förslag som här läggs är dock
inte en optimal lösning. Kalmar kommun har en egen företagshälsovård i form av
Kommunhälsan och det är i första hand den resursen som ska användas. Nu har
emellertid enligt förvaltningen dessa möjligheter uttömts. Därför vänds
blickarna ut emot andra aktörer som eventuellt kan bidra till arbetet genom
delvis nya grepp.
Detta är som sagt inte den
optimala lösningen. Kommunhälsan är och ska vara kommunens expertinstans när
det gäller arbetsmiljö och sjukskrivningar, men verkligheten visar att andra
vägar måste prövas av olika skäl. Vi måste alltså tyvärr tala med biskop Brask
i Linköping: Härtill är jag nödd och tvungen...
Reservationen var jag tvungen att lägga efter att nämnden beslutade att ändra i de nationellt antagna delmålen för jämställdhetspolitiken. Där blev det nästan, eller inte nästan egentligen, rentav löjligt:
"Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra" är ett av de nationella delmålen för jämställdhetspolitiken,
antagna i mars 2006. Självklart ska ett kommunalt jämställdhetsprogram utgå
från dessa. Jämställdhetsarbetet måste föras på samhällets samtliga nivåer.
Att kalla detta stora samhällsproblem för något annat är att förminska problemet samt osynliggöra kvinnors lidande, ett lidande som medför stora problem för kvinnor att använda sina mänskliga fri- och rättigheter. Ett jämställdhetsprogram ska naturligtvis vara så tydligt som möjligt och våga kalla problem för dess rätta namn. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Det är ett jämställdhetsmål jag aldrig backar från.
Att kalla detta stora samhällsproblem för något annat är att förminska problemet samt osynliggöra kvinnors lidande, ett lidande som medför stora problem för kvinnor att använda sina mänskliga fri- och rättigheter. Ett jämställdhetsprogram ska naturligtvis vara så tydligt som möjligt och våga kalla problem för dess rätta namn. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Det är ett jämställdhetsmål jag aldrig backar från.
Nu lämnar vi detta till historien och ser framåt. Den närmaste framtiden är morgondagen, och då ska vi i Vox Communis sjunga in våren i Smedby. Vi ses där vid församlingshemmet strax efter kl 1930! Vårvindar friska leka och viska medan vi är glada som fågeln i morgonstunden och hälsar våren välkommen och konstaterar att vintern rasat ut :-)
Vox Communis Valborgsmässoafton 2012 på Värsnäs. Nu tar vi nya tag ännu en vår, denna gång i Smedby! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar