Nu befinner vi oss vid den tidpunkt då det passar att sjunga den underbara julsången Betlehems stjärna (text av Viktor Rydberg och mest känd i tonsättning av Alice Tegnér) med inledningsorden Gläns över sjö och strand. Det är nu vi minns stjärntydarna från österns land, de tre som tog med sig guld, rökelse och myrra för att hylla mänsklighetens nya kung. Stjärnan ledde dem rätt, till stallet där en utfattig liten familj hade fått ta emot sin förstfödde lille pojk vid namn Jesus. Den lille pojken som skulle ge världen räddning och nåd. Man undrar ju hur de tänkte..... Typ "Hur tänkte du nu Gud?" eller? Hur som helst, de överlämnade sina gåvor och tog en annan väg därifrån. Herodes påbud trotsade dom. Dom litade på stjärnan. Den visade vägen till Guds nåd, inte bort, utan hem. Jag ser inte stjärnan lika tydligt utan söker en hel del fortfarande, men jag är någonstans helt övertygad om att jag har en egen stjärna som leder mig jag också.
Medan jag väntar på att se den klart så kan jag göra lite annat. Just nu försöker jag studera ikapp genom att lyssna på inspelade föreläsningar av lite blandad kvalitet, ett ganska hopplöst företag förmodligen, men jag gör ett försök i alla fall. Systematisk teologi är intressant och det är ju första förutsättningen för att det överhuvudtaget ska gå att ta något till sig. I övrigt har jag sett till att skicka iväg ett kasthjärta för Ninjafeministernas räkning, läs mer här, samt försöker kolla med ett öga på JVM-bronsmatchen där jag hoppas på rysk seger. Valparna från Kanada behöver växa till sig lite för att vara värda en medalj i det här sammanhanget. Och till kvällen är det förstås de svenska småkronorna som får mitt helhjärtade stöd!
Men jag hoppas på att få se min stjärna lite tydligare snart.... Jag söker nämligen också efter mitt Eden och hoppas få tydlig glänsande ledning i mörkret för att hitta just min möjlighet att få bidra till världen på ett positivt sätt. Jag väntar med spänning på var, när och hur det kommer att bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar