onsdag, juni 12, 2013

"Den blomstertid nu kommer..."

Idag har jag varit på skolavslutning. Det var Ingelstorpsgymnasiets avgångselever som skulle ha lite musik under sin avslutningsceremoni, och sådant är ja BARA roligt. Det blev lite blandad kompott med sommarmusik från pianopallen, och det hela avrundades traditionsenligt med Den blomstertid nu kommer och Studentsången. Sedan får jag ju inte glömma den jättesöta barnkören från Sjöängsskolan som sjöng så glatt och engagerat som bara en barnkör kan. Av dem fick vi höra, under stort jubel, bland annat Idas sommarvisa och En kväll i juni.

Avslutningsdagen i gymnasiet är en blandad dag. Det är en massa glädje och stolthet, men också vemod och avsked. Framtiden ligger oskriven framför en, men den friheten och den osäkerhet som är dess följeslagare ger inte enbart behagliga känslor. Efter tre års gemenskap så ska man pröva nya vägar, och det som har varit kommer aldrig igen. Samtidigt känner man sig ganska flygfärdig efter 12 år i skolan. Det är således blandade känslor, och så var det på Ingelstorp idag också. Det var skratt och tårar om vartannat, precis som det ska vara. Och utanför värmde solen från en nästan osannolikt blå himmel över en smyckad skolentré där släkt och vänner började samlas med blommor, skyltar och ballonger.


Jag önskar alla eleverna Lycka till i framtiden förstås! Jag hoppas innerligt att de varma känslor som fanns mellan elever, lärare och övrig personal idag också fortplantas i hur man behandlar varandra även i framtiden. Det där med att se varandra som värdefulla resurser som kan förgylla livet för alla är en viktig insikt att bära med sig. Alla är inte lika, och det är heller inte meningen. Alla har olika möjligheter, och det gäller att ta tillvara de olikheterna. Annars blir vårt samhälle ett fattigt samhälle på betydligt fler än ett sätt.

Jag hann aldrig så långt att jag hann spela min favoritavslutningssång innan det var dags att bryta bordet och gå till respektive klasssrum, men jag skickar med texten här istället:

Må din väg gå dig till mötes
och må vinden vara din vän
och må solen värma din kind
och må regnet vattna själens jord
och tills vi möts igen
må Gud hålla, 
hålla dig i sin hand
(irländsk visa och bön, sv övers Per Harling, Sv Ps 730)

Den texten passar kanske speciellt bra just på en lantbruksgymnasieskola.

Ja, just det. VAR hölls avslutningen? Jo, traditionsenligt i skolans kombinerade aula och idrottslokal, och jag lovar, det var INGEN som grät av DEN anledningen ;-) Det vet ni väl alla, att kyrkans portar står öppna för alla och envar 365 dagar om året, ÄVEN om skolavslutningsceremonin av olika skäl INTE hålls just där?

Tack Ingelstorpsgymnasiet för att jag fick möjlighet att fira den här dagen med er! De fina blommorna jag fick lyser upp vår balkong på samma sätt som Er attityd lyste upp min dag!


Inga kommentarer: