Idag är det kallt. Då gäller två lager byxor, tre lager tröjor plus päls, tjock mössa och pälsvantar. Jag klagar inte. Jag trivs! Dessutom är det bedårande vackert. Rapporterna talar om temperaturer på nedåt 20 minusgrader här i vårt annars så försiktiga och småfega lilla Kalmar. Bra jobbat!
Sträng kyla medför en känsla av katharsis. Oväsentligheter fryser liksom bort och man kan ägna sig åt andra viktiga saker, såsom planering inför framtiden. Vad kan den månne bära med sig? Och vad VILL jag att den ska bära med sig? Hur vill jag att ett framtida samhälle ska se ut, och hur gör jag för att komma åtminstone en bit på väg? Det är viktiga frågor, mycket viktigare än att gnälla över småsaker som vad folk hade på sig på Idrottsgalan, att prinsen läste fel eller att en högst vanlig sexistisk gubbkommentar hördes ut i etern. Hellre än att förfasa sig över det pinsamma i att den hördes bör man kanske ställa sig frågan VARFÖR sånt sägs och varför det sägs så ofta att vi inte ens reagerar på det.... DET borde vi ändra på, hellre än att försöka placera mikrofoner så att skiten inte hörs.
Jag ser och hör många som beklagar sig över vädret. Det är för kallt och för mycket snö. Hallå, vi bor i Norden. Väder som detta uppkommer då och då, så det är knappast någon större katastrof (mer än för de människor som helt enkelt inte KAN ta sig ut för att fixa livet). Varför inte göra nåt bra av det istället? Jag menar, det är väl likadant som att segla istället för att bygga vindskydd när det blåser eller att lära sig att dansa i regnet istället för att krypa ihop under ett litet paraply. Är det kallt så får vi väl värma varann, precis som vi i den borgerliga alliansens Sverige måste se till att skapa mänskliga alternativ! Det är bara fantasin som sätter gränserna, så sätt igång! Använd vantarna istället för att tappa dem vid busshållplatsen ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar