fredag, september 28, 2012

Samhället, det är ju VI!

Detta är en insändare som publicerades i gårdagens Östran. Undertecknare är jag och två av mina partikamrater tillika ninjakompisar :-)

Skördetiden är här. Det man för ganska länge sedan sådde och planterade, och sedan dess har vårdat, kan man nu skörda frukterna av. Vi lever både i en rik tid och i ett rikt land, åtminstone under hösten då vi påminns om hur lätt det gröna växer hos oss, förutsatt att vi tar hand om det förstås. Annars tar lätt ogräset och mördarsniglarna över.

Tänk om vi kunde ägna människor samma omsorg och omtanke. Tänk om vi kunde se varandra som unika resurser, som rika frön som inom oss bär de allra rikaste gåvor att berika världen med, gåvor som bara väntar efter att komma i rätt jordmån och få lite omsorg för att blomma ut i regnbågens alla färger. Men det gör vi inte.

Vi har nämligen fullt upp med att klassificera människor efter kön, ålder, bakgrund och annat. Män ÄR si medan kvinnor ÄR så, ungdomar är slarviga och äldre är långsamma, svenskar är på DET viset och invandrade är på DET viset. Och så håller det på. Det är viktigare att upprätthålla rådande samhällsordningar än att ge möjlighet för människor att växa. Det är viktigare att behålla maktförhållandena än att bygga ett samhälle där alla känner sig lika mycket värda.

Vi arbetar för att stärka medvetenheten om att vi lever i ett patriarkalt samhälle där den vita mannen mitt i livet är normen. Därmed ses kvinnor som avvikare, invandrare likaså och allra mest avvikande är kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och med en eller flera funktionsnedsättningar. De har det absolut sämsta utgångsläget när det gäller att skapa sig ett gott liv i gemenskap med oss andra. De är ju redan bortdefinierade.

Det är här vi måste tänka om. Vi måste lära oss att se att det som är ”främmande” inte nödvändigtvis är farligt. Det som är olikt oss är inte automatiskt sämre. Det som en annan människa kan göra berikar livet för oss andra, precis som våra förmågor också bidrar i samma mån till en bättre värld. Och dit når vi genom att ta det första steget, nämligen genom att stödja och uppmuntra varandra.

Det spelar ingen roll om du är kvinna eller man, om du är från Sverige eller från Irak, om du är gammal eller ung – Alla bildar vi tillsammans den samhällsgemenskap där vi befinner oss, och den ska vi ta hand om och vårda. Gör vi inte det tar ogräs och mördarsniglar i form av förtryck, våld och rasism över. Våra barn förtjänar något bättre i arv än ett sådant misslyckande från vår generations sida.

Birgitta Axelsson Edström, Susanne Johansson och Mariann Karlsson
Vänsterpartister och ninjafeminister, Kalmar län

Inga kommentarer: