Lars Ohly har en lång rad starka sidor. Han har lett partiet genom en jobbig period, och han var den som trädde fram och axlade ansvaret när ingen annan ville efter Schymans avgång. Han var den som öppnade partiet för ett djupare organiserat samarbete med de rödgröna och den som allra mest lojalt slöt upp bakom ett rödgrönt skifte. Tyvärr var inte stödet lika starkt på andra håll inom samarbetet. Hans Linde är utrikespolitiskt kunnig och en mycket god debattör. Ulla Andersson är ett under av tydlighet och har sin största styrka inom finansområdet. Jonas Sjöstedt har lång erfarenhet av EU-arbete och är dessutom skarp i miljöfrågor. Samtliga har en god förankring i partiet och samtliga har en positiv och trevlig framtoning. Det är självklart att samtliga hör hemma iVänsterpartiets yttersta ledning under de kommande åren. Samtliga skulle kunna vara partiledare och göra ett mycket bra jobb.
Jag är inte orolig. Vi har en spännande höst framför oss. Vi har en valberedning som har ett lyxproblem, nämligen att arbeta med ett ordförandeval med i dagsläget fyra mycket goda kandidater. Det skulle inte förvåna mig om det blir ännu fler. Inte desto mindre har valberedningen en stor, viktig och svår process framför sig, men så ser ju alltid valberedningsuppdrag ut. Skillnaden här är att det finns kandidater som vågar stå för sin ambition. Det brukar man inte vara bortskämd med.
2 kommentarer:
Jag håller verkligen med dig om att vi har en spännande höst framför oss! Men det är också en avgörande höst. Alla partiledarkandidater borde ut i distrikten för presentationer och utfrågningar. Flera har poängterat vi måste få en mer aktiv och synlig partistyrelse för att få mer av kollektiv ledning. Det innebär att alla som vill sitta i partistyrelsen på olika sätt bör ge sig ut och berätta vad de vill med partiet och vad de kan tillföra. Jag är också positiv men vi får inte blunda för att vi befinner oss i en allvarlig situation. Vänsterpartiet uppfyller inte sin uppgift som ett offensivt och vasst socialistiskt och feministiskt oppositionsparti i dagsläget. Vi måste koppla samman politik och personfrågor i våra diskussioner. Strategidokumentet måste diskuteras och i höst har vi ju också en EU-konferens. Jag vill inte att vi tonar ner utträdeskrävet. Strategidokumentet innehåller många goda tankar tycker jag. Det har kritiserats men jag tror verkligen vi behöver ge partiet en inriktning. Thaher Pelaseyed skriver att kongressen måste "ge den nyvalda partistyrelsen ett tydligt uppdrag som innebär både politiska och organisatoriska prioriteringar." Det håller jag med om och därför menar jag att strategidokumentet är viktigt. Jag tror också det är främst organisation (inkl partiets ekonomi) och kommunikation (både intern och extern) som vi bör fokusera på.
Erik, du har helt rätt. Vi har en lång rad områden att arbeta med. Information och kommunikation är bland de viktigaste, och generationsväxling (inte bara med tanke på ålder utan på erfarenheter, kön, bakgrund etc etc) är på något sätt en förutsättning för att vi ska lyckas. Strategidokumentet tar upp det också på ett förtjänstfullt sätt. Sedan är det bilden av partiet utåt och förnyelse av arbetsformer vi behöver. MEN, och det är det jag ville belysa här, vi ska också diskutera partiledare och behovet av förnyelse där.
Skicka en kommentar