torsdag, juni 09, 2011

"Ensam i bräcklig farkost"

Mörkret sänker sig. Den här kvällen är inte himlen lika vacker som igår. Då skimrade den i klart lysande rosa. Nu är det mer ett grått lite molntyngt himlavalv vi ser. Nåja, jag klagar inte. Idag har det kommit lite regn, blixt och dunder och luften känns en smula klarare.

Jag antar att jag måste vänja mig vid att vara ensam vänsterpartist i olika sammanhang. Idag har jag till exempel varit ensam under ett heldagsmöte. Det har jag varit förr, men nu är det annorlunda. Man måste inte vara ensam bara för att man är ensam, om ni förstår, men i det här sammanhanget är jag plötsligt himla ensam. Det där med samarbete och samförstånd har fått ge vika för helt andra arbetsformer och härskartekniker, och det tycker jag inte om. Jag känner mig fortfarande en aning vilse men efter ett halvår så ser jag i alla fall konturerna av regelsystemet för "the name of the game". Jag är inte tillfreds, långt därifrån, men det SKA gå att navigera i det här farvattnet också. Alternativet, att stå kvar på kajen och hålla tyst, finns bara inte. Är man en Ninja så är man. Även skalden Erik Gustaf Geijer var nog en Ninja på sitt sätt på nyårsdagen 1838:

Ensam i bräcklig farkost vågar
seglaren sig på det vida hav;
stjärnvalvet över honom lågar,
nedanför brusar hemskt hans grav.
Framåt! — så är hans ödes bud;
och i djupet bor, som uti himlen, Gud

1 kommentar:

Alltid Rött Alltid Rätt sa...

Hög igenkänning i dina ord!