tisdag, augusti 31, 2010

Toblerone eller Alfons Åberg?

Valet handlar inte om Sahlin eller Reinfeldt som statsminister, utan om vilket samhälle och vilken framtid vi vill ha. Det handlar om hur vi vill att vårt samhälle ska fungera när vi behöver hjälp att klara vardagen, för vi kommer dit allihop. En dag behöver vi själva, eller någon av våra närstående, stöd i sådan utsträckning att nära och kära helt enkelt inte klarar av att ge den. Då behövs den gemensamma välfärden.

Det är om detta valrörelsen borde handla. Istället handlar den om vilken partiledare som köper mest Toblerone eller vem som inger mest förtroende bara för att han ser ut som Alfons Åberg. Vi har hamnat i en valrörelse som lika gärna kunde ha bedrivits på Tradera. Jag hör ”Auktion pågår! Kom och köp! Kom och bjud över!” när vi istället borde diskutera seriösa förslag om hur vi kan bygga ett Sverige och ett Kalmar som ger ett gott liv för människor. Det måste ju ändå vara just det som är viktigt, men i den borgerligt styrda mediavärlden är det auktionstänkandet som får utrymme. Det är sorgligt.

Jag blir betryckt när jag hör den ensamma sjuka som glömde överbliven middagsmat i burkar på köksbänken över natten undra om det går att äta kycklingen om man bara hettar upp den tillräckligt mycket. ”Det går liksom inte att slänga mat när man saknar inkomst”. Det är lika ovärdigt att höra att om man enbart har arbetsförmåga till 25% så har man inte rätt att ha en kolonilott ”för den kan du väl inte orka med då?”. Den akademiskt utbildade mannen som måste försörja sig genom korta vikariat på restauranger av olika slag bara för att han kommer från ett utomeuropeiskt land får mig att skämmas över Sveriges tillstånd. Vi är på väg åt totalt fel håll! Det slösas ju med människor!

Och under tiden stärker högeralliansen sitt grepp över opinionen. Det är inte för sent att begripa hur det hänger ihop, att vända trenden och att fokusera på rätt saker. Vi måste hålla ihop och arbeta tillsammans för att få till en ändring. Vi måste backa upp varandra. Det är människorna som inte går och röstar, de som inte tycker att de själva spelar någon roll som måste återfå sitt självförtroende och sin självkänsla. Det är för dem, med dem och för vår gemensamma framtid som vi helt enkelt MÅSTE bygga världens bästa välfärd, och det är därför det finns ett Vänsterparti och ett rödgrönt regeringsalternativ. För de rika, friska och lyckliga som inte behöver tänka på andras behov finns det ju redan en sittande regering som skördar goda opinionssiffror genom att enbart fokusera på likasinnades privata sedelhögar.

Det är inte för sent. Det går, men vi måste bort från förflackningen och det kortsiktiga PR-tänkandet och istället satsa på verklighetens kött och blod. Det är på allvar. Det handlar om vår gemensamma framtid och inte om något så löjligt som Toblerone och Alfons Åberg.

Inga kommentarer: