söndag, november 19, 2017

Damidrott på herrarnas villkor


Insändarreplik publicerad i Östra Småland 20 november 2017

Lennart Johansson (inte identisk med IFK Kalmar-eldsjälen med samma namn som vi här ovan ser tala i telefon efter korvförsäljningen på den avgörande segermatchen förra söndagen) är förmodligen i sitt svar tydligare än han avser att vara, och tyvärr är han nog att betrakta som representativ för kommunens S-styrda majoritet. Budskapet är att damerna gärna får syssla med fotboll på elitnivå, men det ska ske på herrarnas villkor. Vill inte IFK Kalmar spela sina hemmamatcher borta på GFA, och dessutom betala rejält för det till Kalmar FF, så ska de inte spela i damallsvenskan. Vem det är som bestämmer framstår med all tydlighet och vad IFK Kalmar vill är ointressant. Som vanligt förutsätts att kvinnor fogar sig.
Det här är i och för sig ingen nyhet. Vi har hört det så många gånger förr. Intresset för att kommunicera med berörd elitsatsande förening ter sig i det närmaste obefintligt. Det är nämligen skillnad på herrar och damer.
När Kalmar FF inte klarade av att driva sin egen arena gick kommunen in med en kvarts miljard och kallade det för nollsummespel. När IFK Kalmar går upp i damallsvenskan kostar det på för mycket att ens kommunicera med föreningen. Istället ställs man inför faktum: Det kommer inte att satsas på Gröndal.
Självklart ska IFK Kalmar erbjudas att spela på GFA, men frågan är om det är vad föreningen, laget och supportrarna önskar och vilka villkor som i så fall ska gälla. Det kan ju vara så att det där med att spela hemmamatcher borta på GFA och betala rejält för det inte är varje fotbollsspelares våta dröm.
Det behövs, som sagt, en feministisk röst i Kalmar kommun.
Birgitta Axelsson Edström, talesperson för Feministiskt initiativ Kalmar län

fredag, november 17, 2017

En vecka med budget på olika sätt

Två dagars budgetkonferens med det nya Sensusdistriktet är till ända. Det var trevliga dagar! Att fusionera två distrikt och göra en enda enhet av Småland, Öland och Östergötland är en spännande utmaning. För oss som jobbar mest med kyrkan så innebär det kontakter med inte bara ett utan med två självständiga stift. Hoppas att biskoparna i stort är på samma linje och kan tala med varandra ibland. Ett faktum som talar för att det ska gå bra är ju att de ändå är bröder i fler avseenden än i Kristus, våra biskopar Fredrik och Martin Modéus.

Vi talade en hel del om Sensus identitet och folkbildningens utveckling och syfte också. Folkbildning är inget lull-lull som man kan hålla på med i brist på annat. Folkbildningen är en av vårt demokratiska samhälles allra viktigaste fundamenta. En gång, i vänstersammanhang, lärde jag mig att ett oorganiserat folk kan göra revolt och uppror men saknas den grundläggande bildningen så stannar det därvid och den organiserade motparten med makt och kraft i såväl bokstavlig som bildlig betydelse slår ner folket relativt snabbt. Samhällsordningen återgår då till det tillstånd som rådde före revolten, kanske till och med i en ännu mer förtryckande form då folket även ska straffas, eller så sker det som skedde i Sovjetunionen: Ett förtryck ersattes av ett annat. En hållbar samhällsförändring i frihetlig och demokratisk riktning kräver bildning hos folket. Demokrati värd namnet som ska bevaras och utvecklas med tiden kräver också bildning. Vi människor behöver helt enkelt bilda oss för att kunna leva och utvecklas som fria individer i det kollektiva hållbara samhället.

Vi kom över till en metafor som hör hemma i växtriket. En växt som lever och får näring växer, utvecklas och blomstrar. En växt som står stilla mår inte bra. Likadant är det med oss. Om vi människor ska må bra och inte dö sotdöden så behöver vi växa och utvecklas, och för att nå dit krävs näring och livsluft. DÄR har bildningen en livsviktig roll som frivillig kultiverande rörelse med syfte att människor ska leva och utvecklas som de medskapande människor de är! Och där har Sensus ett uppdrag, främst tillsammans med medlemsorganisationer och samarbetspartners men också som en självklar del i den gemensamma samhällsutvecklingen. JA, det ÄR en viktig utmaning som är väldigt aktuell i vår tid!

Som sagt, det var två väldigt spännande och utmanande dagar med folkbildningen i centrum. De kunde blivit ännu bättre om hotellets restaurang hade kunnat hantera specialkosten så att jag hade sluppit få mango-, ananas- och passionsfruktssorbet när jag både hade anmält allergi mot ananas i förväg och frågat explicit om innehållet när middagsdesserten sattes på bordet. Det blev en orolig natt med svullen mun, tunga och hals och en alldeles onödig trötthet under den andra dagens förmiddag. Jag blev så besviken! Å andra sidan blottade det ett visst behov av både (ut)bildning och utveckling av bemötande. Jag hoppas hotellet inser det och gör bot och bättring när det kommer nya restaurang- och konferensgäster. Jag fick en allergitablett av chefen (TACK!) eftersom jag inte hade några med mig och det gjorde reaktionen lindrigare. Nästa gång kanske det inte går lika bra. Människor kan faktiskt dö i allergichocker, så problemet är värt att ta på allvar. Jag står ut med svullna läppar och blåsor ett tag. Även om det är obehagligt och ser allt annat än trevligt ut så är det överkomligt, men jag kan aldrig veta vad som händer nästa gång. Det vet ingen annan heller, men vi som har det här problemet försöker hela tiden försäkra oss om att vi blir lyssnade på och kan känna oss trygga i att restauranger tar våra önskemål på allvar. Det är  inte självvalt att vi inte äter samma mat som de flesta andra. Det är krångligt och man känner sig som ett freak-aktigt och bortskämt problem redan i förväg, men vi har inga andra alternativ än att anmäla specialkost. Att man då inte blir tagen på allvar av konferenshotell som vill framstå som professionella är under all kritik, men förhoppningsvis händer det inte fler gånger på aktuellt hotell i varje fall.

Idag är det stiftet som står på agendan med avslutning för avgående stiftsfullmäktige med budgetsammanträde och inledande valsammanträde inför 2018-2021 med nyvalda fullmäktige. Jag börjar tillhöra inventarierna i sammanhanget när min tredje mandatperiod nu inleds. En förändring finns dock för min egen del. Jag har bytt nomineringsgrupp från ViSK till ÖKA och är inte längre ensam representant för den grupp jag tillhör. Nu är vi två som kan samsas om att bära fanan. Det är ju roligare att vara flera än att vara ensam, men i praktiken så suddas nästan grupptillhörigheterna ut (med några undantag) när kyrkovalet är över och arbetet börjar. Då handlar det om att vi förtroendevalda ska arbeta för kyrkans bästa och det brukar göras genom öppen diskussion och ömsesidigt lyssnande. Det känns bra. Visst har vi olika program, och dem har vi fått stöd för i varierande grad vilket visar sig i valresultatet, men ofta så kan vi komma överens i sakfrågor förenade i gemensam omtanke om vår gemensamma kyrka.

Solen skiner. Det är ganska vanligt att det är riktigt fint väder när stiftsfullmäktige samlas på Sankt Sigfrid. Dagen som idag är frångår inte traditionen. Ha en skön fredag alla!


torsdag, november 16, 2017

Det behövs äkta feminism i fullmäktige!


Insändare publicerad i Östra Småland 17 november 2017
Stort grattis till IFK Kalmar till avancemanget till fotbollens finrum! Varmt lycka till i Damallsvenskan nästa säsong och tack för en spännande sejour i Elitettan!
Nu har då kommunfullmäktiges nuvarande partier i Kalmar, och då speciellt den styrande majoriteten, möjligheten att visa att det inte behövs ett feministiskt parti där. Tyvärr verkar man inte ta chansen. IFK Kalmar hänvisas till att spela sina hemmamatcher borta. Beskedet är tydligt: Några investeringar i syfte att säkra Gröndal för allsvenska matcher kommer inte att göras.
Det ideella föreningslivet utgör en av vårt samhälles allra viktigaste stöttepelare. Det handlar om människor som lägger tid, engagemang, energi och till och till och med sin själ i att jobba för ett fungerande ungdomsarbete som i sin tur lägger grunden till framgångsrik elitverksamhet. Självklart är föreningslivets röster värda att lyssnas på! Lika självklart är det att en förening vill spela sina hemmamatcher, oavsett division, just på hemmaplan. I Kalmar är det dock bara självklart när det gäller herrfotboll på elitnivå. Damerna får inte bara finna sig i att flytta inför varje match, de får dessutom enligt uppgift betala avsevärda summor till herrkollegerna för att få nyttja en kommunalt ägd matcharena som är dåligt dimensionerad för damfotboll.
Vi uppmanar Kalmar kommun att tänka en vända till. Ibland har man som bekant otur när man tänker. En elitsatsande damförening ska självklart värderas lika högt som en elitsatsande herrförening! Något annat är ovärdigt en kommun som vill se sig som modern, medveten och rättvis. En kvarts miljard i kommunal investering för att stötta den ena måste generera något även till den andra, för det är väl inte så illa att det beryktade nollsummespelet i verkligheten går ut på att Kalmar FF ska få sin egen kommunala arenahyra betald genom att hyra ut matcharenan i andra hand till IFK Kalmar?
Summa summarum: Kalmar behöver definitivt ett äkta feministiskt parti i kommunfullmäktige. Annars kommer ojämställdheten att fortsätta föröka sig där i orubbat bo utan att någon ens vågar påtala det.
Birgitta Axelsson Edström, talesperson för Feministiskt initiativ Kalmar län

måndag, november 13, 2017

Triumfer och nya innebörder

Alltså, efter en lördag i dvalaliknande tillstånd så gick det att vakna på söndagen och ägna tiden åt idrottsliga framgångar. Alla förstår att det inte var jag som skördade framgångarna, men jag kunde i alla fall vara med och glädjas.

IFK Kalmars avancemang till Damallsvenskan som blev klart i elitettans allra sista omgång var dagens stora höjdpunkt! Att vi sedan efter IFKs 6-3-triumf över Assi, vilken parkerade AIK på en försmädlig tredjeplats i serien, kunde se på när Kalmars handbollsdamer ta säsongens första seger i en tung serieinledning blev grädde på moset. Årets fotboll har annars varit en bedrövlig historia från mitt perspektiv. Skönt att det kunde vända i november. Äntligen, vilket jag direkt konstaterade, finns ett allsvenskt lag från Kalmar som man kan heja på med hjärtat!

Det var jubel, kramar och champagnekorkar efter matchen samt en obegriplig insats från Kalmar kommun som lät en brandbil köra in på Gröndal med sirener och blåljus med ett enda resultat som följd: Att fokus förflyttades från det firande laget med funktionärer. Hade man velat väcka uppmärksamhet så fanns det väl annat att bidra med, t ex ett besked om att föreningen får fortsätta spela sina hemmamatcher på hemmaarenan Gröndal (och att nödvändiga investeringar därmed ska göras) eller, om nu det förstnämnda är omöjligt, att IFK inte ska behöva betala mer om de tvångsförflyttas till GFA. Tycker kommunen att damfotbollen är värd något så är inte dessa åtgärder för mycket begärt. Dessutom är det ju valår och det brukar öka sensitiviteten hos den politiska makteliten. Noterbart är dock att inget kommunalråd var på plats för att gratulera, och kanske är det ett sorgligt bevis på att misstanken är sann om hur damfotbollens värderas (tyvärr). Det räcker liksom inte med blommor...

Å andra sidan, fortsätter man köra på inslagen väg, dvs att Kalmar FF får ta ut hyra av IFK för kommande allsvenska matcher enligt den prislista som publicerades häromdagen, så får begreppet "nollsummespel" en begriplig innebörd. Det handlar alltså inte om att kommunens åtagande vid ett arenaövertagande är ett nollsummespel. Det handlar om att KFF genom IFK får in samma hyra som de själva betalar i kommunal hyra. SÅ hänger det ihop!

En sak till som hänger ihop men på ett nytt sätt är satsningen på swimmingpooler i Kalmarhems regi. Den senaste veckans spring i de kommunala korridorerna kring varsel, projektanställningar och uthyrning av personal visar att det inte är swimmingpooler som Kalmarhem ska syssla med, det är inrättandet av en personalpool. Pool som pool, oss polare emellan ;-)

Men nu lämnar vi den sorgliga härvan därhän och fokuserar på det som är roligt på riktigt. GRATTIS IFK KALMAR till en väl genomförd säsong och en seriös satsning som ger resultat! Det går inte att gratulera laget och klubben utan att ge ett hedersomnämnande till eldsjälen Lennart "Kool" Johansson som genom idogt, envist och envetet arbete (som inte alltid har uppskattats när man själv stått på andra sidan och försökt rådda i den snäva budget som KFN fått att hantera, det erkänner jag)  har lagt grunden för framgångarna TACK! LYCKA TILL ALLIHOP nästa säsong i Damallsvenskan! Jag hoppas verkligen att ni får riktiga hemmamatcher 2018 och att den stora publiken från igår (över 2000 åskådare fanns på plats) också följer med till landets högsta serie!

lördag, november 11, 2017

Bönhörd, än en gång...

Dagarna är intensiva nu.... Det är inte bara upprördheten över #metoo-kampanjens avslöjanden som tär på energin, det är mycket annat som upptar tiden. Ibland känner man sig maktlös och sörjer över att man inte kan göra mer när det är så många saker som skriker efter åtgärder. Arbetsveckan som gick inrymde två "vanliga" dagar på kontoret i Växjö, en heldag i Mariakyrkan med stiftsstyrelsen i Växjö stift, en torsdag som började kl 0340 och avslutades med hemkomst strax före kl 22 och som däremellan innehöll tågresa tur och retur Kalmar-Kungliga Hufvudstaden och sista steget i processledarutbildningen för Regnbågsnyckeln (läs mer här) samt en fredag med lite sovmorgon men sedan fullt ös in i kaklet vid 1630-tiden på Sensuskontoret i Kalmar (utan mat vilket ledde till lite darriga knän och stirrande blick). Sedan kom kvällen med ljuständning på graven och mycket kärt besök från Norge med god mat (äntligen!!!) och en protestantisk triumf över katolicismen på fotbollsplanen. Heja Sverige! Det blev ett festligt slut på arbetsveckan minsann!


Idag är jag manglad, minst sagt. Efter frukost med goe maken och Sara från Norge följt av en ganska lång telefonintervju trotsade jag stormvindarna utomhus med en cykeltur till det närbelägna köpcentrumet (för resultat i frisyrtermer se ovan). Sedan tog krafterna slut. Det blev soffhäng med telefonmöte och tidningsläsning samt den hårresande insikten att jag är jättemycket efter när det gäller att beställa resa och boende till det kommande kyrkomötet. Så blir det när man har för mycket att tänka på. Jag ber en bön och hoppas på hjälp ändå för "kusin från landet". Annars får det väl lösa sig på något annat sätt, för till kyrkomötet ska jag när jag nu är invald. Det brukar ju lösa sig på något vis.
Kvällens festlighet har jag dock fått ställa in. Huvudvärken har kommit som ett brev på posten efter veckan och jag utgör inget trevligt festsällskap i det här skicket. Jag längtar bara efter mörker, lugn och ro...


Och se där, himlen börjar skifta i rosa-lila och skymningen lägger sig. Bönhörd, än en gång alltså. Ha en skön kväll och njut av helgledigheten. Det tänker jag göra.

fredag, november 10, 2017

Årets julkonsert med Vox Communis!

Nu har DU chansen att uppleva 
ÅRETS JULKONSERT!


Det är begränsat med platser så först till kvarn gäller.

VÄLKOMMEN!